Snart börjar resan

Nu återstår det bara 8 timmar innan jag befinner mig på ett flygplan som ska ta mig till Kapstaden, Sydafrika. Det är nämligen då resan börjar på riktigt. Jag åker dock med 15-tåget till Arlanda och träffar de andra resenärena på flygplatsen. Så är inte lång tid kvar. Har packat och så, men tror inte att jag riktigt förstått att jag snart ska få komma att uppfylla en av mina längsta drömmar jag haft: nämligen att åka till Afrika med Rosa Bussarna. Detta är något som jag började prata om redan i 10-12 års åldern. Snart så ska jag få vara i Afrika under 8,5 vecka och delta i Rosa Bussarnas långa resa mellan Sydafrika-Kenya. Det känns helt fantastisk att äntligen få göra detta. Snart snart så börjar äventyret - förmodligen ett av de bästa i mitt liv.

Följ gärna min resa på resedagboken,kommer prioritera att skriva där än på bloggen.
Om det inte blir några fler inlägg här i år så vill jag passa på och önska er alla en riktigt god jul och gott nyttår. Jag är tillbaka i Sverige den 8 januari, vi hörs då.

Sydafrika-Kenya med Rosa bussarna

Resplanen vecka för vecka

För alla nyfikna har jag sammanställt resplanen så som den kommer se ut vecka för vecka. För mer information hänvisar jag till rosabussarnas hemsida där den detaljerade resplanen finns ute. Detta är i nuläget all information jag har fått...

Information om resan på rosabussarnas hemsida finner du här: http://www.rosabussarna.com/publish/softadmin.aspx?id=3&JourneyId=25

Vecka 1
Sydafrika: Kapstaden (Taffelberget), Robben Island (ön som Nelson Mandela satt fängslad på)
Godahoppsudden, Kap Agulhas (Afrikas absoluta sydspets), Pearl (vingård). [Vithajsdykning]

Vecka 2
Sydafrika, Namibia: Clanwilliam, Orange River (gränsflod mellan Sydafrika och Namibia), Namib Naukluft nationalpark (ökenområde med endast 10mm regn per år)

Vecka 3
Namibia: Swakopmund (kuststad), Etosha nationalpark (två dagars safari) [möjlighet att prova på hajfiske, fyrhjulsåkning, fallskärmshopp, sandbording-snowboard på sand i Swakopmund]

Vecka 4
Namibia, Bostwana, Zimbabwe: Maun, Okavangodeltat (ett av världens största inlandsdelta), Victoriafallen (där stannar vi i fyra dagar) [denna vecka finns möjlighet att göra följande: fallskärmshopp, bungyjump, forsränning längs Zambezfloden]

Vecka 5
Zambia, Malawi: Lusaka (Zambias huvudstad), Chipata, Lilongwe (Malawis huvudstad), Malawisjön (“vi besöker sjöns södra delar för några dagars avkoppling i solen“).

Vecka 6
Malawi, Tanzania: Chitimba (åker norrut längs Malawisjön till staden Chitimba), Livingstonia, Dar es Salaam (Tanzanias huvudstad), Mikumi nationalpark.
VI HAR NU KORSAT DEN AFRIKANSKA KONTINENTEN FRÅN VÄST TILL ÖST.

Vecka 7
Tanzania: Zanzibar (vi åker båt över till “den kryddiga ön Zanzibar för några dagar med sol och bad), Stone Town (öns huvudstad), [stadsvandring, krydd- och frukttur, sol och bad], efter övistelsen åker vi vidare mot Arusha och skymtar förhoppningsvis Kilimanjaro i horisonten

Vecka 8 och 9
Tanzania, Kenya: Ngoorongorokratern (även kallat Edens lustgård), Masai Mara (tre dagars safari), Nairobi (Kenyas huvudstad). Sedan åker vi hem till Sverige efter nästan två månader i Afrika : )

12 dagar kvar

Nu återstår det bara 12 dagar till min Afrikaresa blir verklighet. Det känns så skönt att äntligen få komma iväg och få göra verklighet av en lång dröm. Afrika har alltid lockat, så länge jag kan minnas, men just Rosabussarnas långa resa började jag prata om när jag var 10-12 år. Det är många år sedan jag var så liten nu och därför känns det extra skönt att få kunna ro denna resa i hamn. Jag är dessutom arbetslös i nuläget och får en usel ersättning och trots att jag söker jobb efter jobb får jag inget napp. Vad kan då passa bättre än att ta lite ledigt, få komma bort och ta hand om sig själv i bemärkelsen att göra saker som jag vill, uppleva en kontinent som jag är mycket intresserad av att lära mig mer om, genomföra en resa som jag drömt om så länge samt att träffa och lära känna de andra resenärerna på bussen - förhoppningsvis får jag en helt underbar och oförglömlig resa. Jag längtar och vill helst av allt åka NU.

Det här är ingen vanlig bussresa utan mer en äventyrs- och upplevelseresa. Vi kommer att besöka totalt åtta länder och uppleva en massa under vår resa från Sydafrika till Kenya. Naturligtvis kommer vi åka på safari och besöka nationalparker och få se en massa exotiska djur. Under vår resa där vi korsar Afrika från Väst till Öst kommer vi att besöka Namibia öknen (vars sanddyner mäter sig bland de högsta i världen), Victoriafallen, Malawi sjön, Zanzibar, vingård i Paarl och mycket mer. Vi kommer dessutom ha möjlighet att prova på fallskärmshoppning, bungy jump, vithajsdykning, forsränning, köra fyrhjuling eller sandording (snowboard på sand) i Namibiaöknen, paddla kanot i Orange river (gränsflod mellan Sydafrika-Namibia). Givetvis kommer vi att stanna och bada i havet och på andra platser. Men detta är ingen sol och badresa utan en ävenyrs- och upplevelseresa som jags er fram emot att göra. JAg ahr dock försökt övertyga min mamma om att vithajsdykning inte alls är så farligt som det låter, men hon vill inte att jag gör det. Fast jag kommer nog med största sannolikhet att göra det ändå, men känns bättre om jag hade hennes tillåtelse. Fast å andra sidan har hon inte förbjudit mig och hur skulle hon kunna göra det då jag är 18 sedan länge och mamma kommer inte vara med på resan. Även mormor påpekade lite fint att jag kanske inte borde göra riktigt allt.

I nästa inlägg som jag kommer lägga ut direkt efter det här följer en kort sammanfattning över resan för er som är intresserade. För Er som vill följa resan medan jag är i Afrika hänvisar jag till min resedagbok. Vänligen se länken här brevid annars är adressen resedagboken.se och sök på tikena.

Inte bra med stillestånd på bloggen

Trots att jag bestämt mig för att börja blogga igen har det nästintill varit stillestånd på bloggen. Detta beror inte på att det inte händer något, men det blir liksom inte av. Min tanke har varit att skriva när jag känner för det, men tycks skjuta på det hela tiden vilket leder till att händelsen blir inaktuell när jag väl vill skriva om den. Känns inte så kul att skriva om något som hände för flera veckor sedan och detta resulterar tyvärr i att jag inte skriver någonting alls. Kan dock garantera att jag kommer skriva ett inlägg imorgon då det är exakt 2 veckor kvar tills jag åker till Afrika. För er som missat så åker jag till Afrika den 11 november och kommer hem drygt två månader senare. Ska resa Sydafrika-Kenya med Rosa Bussarna.

Jag har börjat spela innebandy i ett "riktigt" lag dvs. en förening som har damlag i seriespel. Som tidigare står jag i mål och trivs mycket bra både i laget och på plan. Än har jag inte fått spelat några matcher, då jag inte är spelklar eftersom övergången tar lite tid. Min tanke är dock att få va med på en match innan jag åker till Afrika. I nuläget leder mitt lag serien efter tre spelade seriematcher, varav mitt lag har vunnit två och spelat en oavgjord. Målsättningen är att vinna serien.

Jag tränar även innebandy två dagar i veckan med ELSA IF (Eskilstuna Lagom Sportiga Akademiker). ELSA IF är en studentförening, men öppen för alla, som erbjuder flera bollsporter och aerobics. Allt sker på motionsnivå, vilket innebär att människor oavsett de är nybörjare eller proffs träffas och spelar matcher för att ha roligt.
Då jag inte riktigt kan släppa studentlivet och inte heller föreningslivet för den delen är jag ledare för innebandyn och sitter även som vice ordförande och aktivitetsansvarig i ELSA:s styrelse. Detta är ett trevligt sätt att träffa nya människor samtidigt som jag gör något jag tycker om. Däremot är nog 4 innebandyträningar lite för mycket, men står endast i mål på tre av dem.

Fotbollen har uppehåll för tillfället, men träningarna börjar i november igen. Får se om jag hinner med någon träning innan jag åker annars börjar jag i januari igen. Får se hur konditionen är efter nästan två månader i Afrika. Fast är inte någon vanlig semesterresa utan mer upplevelse och äventyrsresa så lite kondition bör jag ha. Annars får jag väl springa upp en extra gång för sanddynerna i Namibia öknen eller simma lite extra när vi badar eller hitta på något annat sätt att röra på mig.

Detta blogginlägg blev visst en genomgång av vad jag tränar nu för tiden. Hade inte riktigt tänkt det, men då jag tränar 4 kvällar i veckan och inte har något annat inbokat om dagarna då jag fortfarande är arbetslös/arbetssökande :( visar det i stor utsträcning vad jag gör om dagarna nu för tiden. Jag umgås även ganska mycket med Daniel, men vem det är avslöjar jag först senare då han är värd ett eget inlägg :)

Ledig helg blev till besök på Björkö och staden Birka

Enligt schemat för mitt semestervikariat är jag inne och jobbar sju av nio helger. Detta innebär att jag på nio veckor endast har två hel lediga helger. Förra helgen var en sådan.
Då jag annars mestadels jobbat i sommar och inte haft möjlighet att göra så mycket ville jag utnyttja helgens ledighet till att hitta på något utöver det vanliga. För att bara gå hemma och dra det kommer jag kunna göra till förbannelse när mitt vikariat löper ut och jag blir arbetslös eller ofrivilligt ledig som vissa väljer att kalla det för.

Vad gör man då med två dagars ledighet över en lördag och söndag? Jo, jag funderade över vad jag tycker om att göra och vilka av dessa aktiviteter som är genomförbara. Då det inte handlar om någon lång ledighet och ekonomin utgör ett visst hinder undersökte jag utbudet av aktiviteter inom närområdet. Detta resulterade i att jag kom fram till att jag ville åka båt och då låg båt på Mälaren nära till hands.

Jag fann två förslag av högst varierande karaktär.
Det ena förslaget bestod av att åka båt till Stockholm från Eskilstuna, en aktivitet som skulle ta hela dagen. Av naturliga skäl var detta alternativ mindre aktuellt än det andra. En nackdel var att båten endast gick på söndagen och vad hinner man göra i Stockholm om man anländer vid 16-tiden och måste vara hemma i skaplig tid på kvällen, då jag ska upp och jobba kl. 7.00 på måndagen?

Nä, det andra alternativet/förslaget var enligt min uppfattning mer intressant. Det bestod både av en historisk upplevelse med guidning, museum besök och naturligtvis en trevlig båtresa i båda riktningarna. Någon som vågar gissa vad jag antyder på för resa? Jag pratar naturligtvis om Björkö, en ö i Mälaren som kanske är mera känt under namnet Birka. På Björkö grundades Sveriges första stad år 750 innan den övergavs 200 år senare.

Denna tidsepok kallas för vikingatiden och för en vecka sedan kom jag alltså att besöka ön Björkö och resterna av vad som en gång i tiden var staden Birka. Detta är en plats som år 1993 tillsammans med Hovgården på Adelsön upptogs på UNESCO:s världsarvslista med motivieringen: ”Birka-Hovgårdenområdet är ett väl bevarat exempel på vikingarnas handelsnätverk under de tvåhundra år då de expanderade ekonomiskt och politiskt i Europa. Birka är en av de mest kompletta och orörda vikingatida handelsplatserna från åren 700-900."Birka-Hovgården utgör ett av Sveriges för närvarande 14 världsarv. ”I Birka bodde och träffades hantverkare och köpmän från hela Europa och andra delar av världen för att handla med exklusiva varor. Efter bara tvåhundra år övergavs staden plötsligt, men ännu syns fortfarande lämningarna efter de människor som föddes, levde och dog i Birka.”

Jag kom således att göra en vacker båtresa i Mälaren för att besöka vad som en gång i tiden var ”vikingarnas högkvarter”. När vi kom till ön följde vi med på en timmes rundvandring med guide på ön. Därefter satt vi vid Ansgarkorset och åt vår matsäck för att sedan besöka öns museum och den återuppbyggda vikingabyn för att sedan gå ombord på båten igen för återresa till Strängnäs. Detta blev en heldags utflykt som både var trevlig och lärorik. Det verkade som om både jag och mitt resesällskap (mamma och Kjell) var nöjda med resan. Vädret visade sig även från sin bästa sida med strålande solsken. Det kan inte bli mycket bättre och jag besöker gärna Björkö och Birka igen.

Arbete = sysselsättning och inkomst -> Ett liv?

Nu är det återigen länge sedan jag skrev något på bloggen.
Det har hänt en hel del av både positiv och negativ karaktär.
Blir ett långt inlägg om jag ska återberätta allt så det blir det inte.

Positivt är att jag har arbetat som vårdbiträde i sommar och därmed haft en sysselsättning och framförallt en inkomst. Det är så himla skönt att slippa oroa sig för hur jag ska få ekonomin att gå runt, då jag äntligen får en riktig lön. Jag
var till exempel på stan och luncha med en god vän i förra veckan och kunde för första gången på länge njuta av maten och sällskapet utan att behöva känna att pengarna egentligen skulle behövas till annat. Det är svårt att förklara men kändes så enormt skönt att kunna unna sig något utan att behöva ha dåligt samvete. Jag var även och spelade minigolf och åt glass med en annan god vän och kunde göra samma sak även då. Dessvärre blir jag arbetslös om en och en halv vecka vilket kommer att
påverka ekonomin, eftersom jag då inte längre får någon lön utan endast aktivitetsersättning vilket innebär en inkomst på endast 2500-3000kr/månaden. Jag har dock bestämt mig att inte oroa mig för framtiden, utan istället försöka njuta av hur det är här och nu och försöka göra det bästa av situationen. Hur det blir framöver är ett senare bekymmer som jag tar i tur med när det uppstår.

Jag har nämligen ledsnat på att jämnt och ständigt behöva må dåligt.

Jobbet har även inneburit att jag haft en sysselsättning och är osäkert vad jag ska göra när mitt semestervikariat tar slut. Jag har anmält mitt intresse och står med som timvikarie vid eventuella vakanser som dyker upp. Detta innebär att jag kan få komma att hoppa in extra om någon skulle bli sjuk etc. men jag vet inte i förväg när och om jag får arbeta något och är ett väldigt osäkert kort. Jag har för övrigt lite andra alternativ, men dessa är inte spikade ännu så jag vill inte avslöja något här på bloggen innan jag vet med säkerhet hur det blir.

Match och mål av mig

Igår spelade jag min andra fotbollsmatch med Torshargs BK. Vi vann med 3-0 mot Floda och jag gjorde faktiskt ett av målen. Hade dock lite hjälp av en motståndarspelare som
styrde mitt skott in i mål efter en misslyckad rensning. Fast enligt de andra i mitt lag skulle bollen gått in ändå, själv är jag inte lika säker. Men hursomhelst gjorde jag mål. Vet inte hur många år sedan det är något sådant hände senast. Vi var helt klart det bättre laget, men Floda kämpade tappert i blåsten, som inte ville försvinna.

Jag skulle egentligen spelat match i söndags, men blev tydligen något missförstånd kring hämtningen och skjutsandet till matchen så de spelade utan mig. Var grymt sur över detta och bestämde mig för att göra ett uppehåll med fotbollen tills vidare. Hoppade därför över träningen i tisdags och tackade nej till att vara med på matchen. Däremot ringde tränaren och vi diskuterade vad som hade hänt i söndags och jag var inte längre sur och blev faktiskt sugen på att få spela match trots allt. Då hon frågade mig personligen om matchen och nämnde att de hade ont om folk och verkligen ville ha med mig ändrade jag mig. Detta är ett beslut som jag verkligen inte ångrar idag. Nästa match är redan på fredag mot Valla och jag hoppas det går lika bra då. Efter matchen ska vi grilla tillsammans med laget och ser fram emot det.

URIX i Söderhamn

Kristi himmelfärdshelgen har jag tillbringat i Söderhamn. En liten stad som ligger mellan Gävle och Hudiksvall. Jag var där med UNICEF på URIX, vilket är en åsiktsfestival för ungdomar. Vi var totalt tre personer som hade hand om UNICEF:s bord på mässan och hjälpte Maja Frankell på hennes workshop "Vår förbannade rätt". Målet var att informera om barnkonventionen, men även vad UNICEF gör för "varenda unge".

Totalt deltog över 700 ungdomar på URIX och till detta kommer ungdomsledare, workshop- och mässpersonal samt volontärer från värdkommunen. Jag träffade en massa trevliga människor och har haft det riktigt trevligt. Bland annat har jag sett en del bra uppträdanden, spelat paintball (inomhus) samt lite pingis. Det gick bra att sova i sovsäck på luftmadrass i en skolsal med cirka 20 personer. Detta har jag mest gjort i sportsammanhang tidigare.

Söderhamn var en väldigt liten stad, men mysig, som jag gärna besöker igen. De hade en borg som liknade ett utsiktstorn på berget som ligger nära staden. Det tog endast 10 minuter att gå dit från torget och däruppe var utsikten helt fantastisk. På kvällen var borgen upplyst med lampor som gjorde att den såg dimmig ut och liknade en hägring som förekommer i skräckfilmer och berättelser från öknen. Svårt att förklara i ord, men var intressant att se vad s.k. skum belysning kan göra. Ja, jag har haft en ganska bra helg helt enkelt och träffat en massa människor etc.

Parken Zoo

Solen skiner för fullt och molnen lyser äntligen med sin frånvaro och dess nederbörd uteblir. Verkar som vi får ytterligare ett smakprov av sommaren. Med lite tur kanske även temperaturen stiger i helgen och de kalla vindarna blir ett minne blott .

När vädret är så fint är det nästan skamligt att sitta inne. För om någon skulle fråga vad jag gjort en så vacker dag och jag svarar att jag bara suttit inne, ja då krävs det en bra förklaring, för de lär med säkerhet fråga varför. Dessutom föredrar jag att vara ute och göra saker framför att sitta inne och uggla. Det sägs ju även att frisk luft ska vara nyttigt, så varför inte slå två flugor i en smäll?

Idag tänkte jag slå på stort. Inte bara nöja mig med att sitta ute på balkongen och läsa en bok eller gå en promenad i närområdet. Nä, jag bestämde mig redan igår för att jag skulle gå till djurparken om vädret tillät, vilket det gjorde. Att jag dessutom i princip bor granne med Parken Zoo gjorde valet ännu lättare. Jag minns inte när jag var på parken senast, men det var säkert flera år sedan.

Jag funderade lite på att ringa min f.d. klasskompis från gymnasiet och fråga om hon och hennes tvillingar ville följa med. Däremot visste jag att hon skolar in dem på dagis även denna vecka och kom mig inte för att fråga. Jag tänkte gå till Parken själv, även om det är mycket trevligare att gå dit i sällskap av barn. Deras entusiasm och glädje gör vem som helst glad oavsett vad man gör för något.

Ordspråket när man talar om trollen passade väl in på dagens händelse. För hon ringde mig nämligen när hon satt i bilen och frågade om jag ville följa med henne och barnen till Parken Zoo. Jag bor längs vägen och hon kom och tänka på mig. Jag följde mer än gärna med och det dröjde inte mer än 5 minuter innan hon var hos mig.

Vi gick runt i djurparken under nästan 2 timmar och det kändes jätte bra. Tvillingarna uppskattade djuren liksom jag, men de verkade även tycka att det var lika roligt att sitta på en sten som att titta på t.ex. tigrar och apor. Då den ena av dem har öroninflammation var vi inte där en heldag, men detta gör mig ingenting. För då vi båda har årskort kan vi gå dit fler gånger och detta ser jag verkligen fram emot. Detta är vad jag gör en solig majdag som denna, men nu är jag nog tvungen att sätta mig med min uppsats en liten stund, även om det inte är lika roligt.

Stockholm och humorgalan 1 maj

Den 1 maj tog jag tåget upp till Stockholm.
Vandrade runt på gatorna bland mängder av turister som tydligen
hittat den svenska huvudstaden efter den långa (kalla?) vintern.
Därefter tog jag tunnelbanan ut till bonussyrran för att avnjuta
en god måltid tillsammans med hennes trevliga sambo.
De bjöd på rester från valborgsmässokvällen, som de tillägnat
hemma med goda vänner. Fast eftersom jag inte hade varit hos
dem på valborg var det inte rester för mig utan jag glädje mig
snarare över att de bjöd på så god och fin mat. Tror dock att de
uppskattade maten lika mycket som mig, för tydligen hade de lagat
en av sina älsklingsrätter och verkade inte ha något emot att få
äta samma mat två dagar i rad :)

Anledningen till mitt Stockholmsbesök var UNICEF:s humorgala
på Cirkus. Jag har varit engagerad i UNICEF som frivillig i
lokalgruppen i min stad under nästa ett år. Jag har även haft
förmånen att få delta på nätverksträffar och lyssna på intressanta
föredrag och föreläsningar kring UNICEF:s arbete och mål. Därför
tyckte jag att det kunde vara trevligt att se galan live och
dessutom besöka Cirkus för första gången. Då bonussyrran fyller
den 10 maj fick hon en biljett till galan av mig i födelsepresent
och samtidigt fick jag sällskap och sova hos henne.

Galan sändes i direktsändning och var intressant att iaktta vad
som händer och sker under en sådan. Det fanns t.ex. en kvinna
som visade var programledarna skulle stå och vilken kamera de
skulle vända sig emot. Dessutom gick programledarna
(Kristin Kaspersen och David Hellenius) runt och hälsade på sina
vänner som satt runt VIP-borden och passade på och småpratade
med dem medan det i salongen och i tv apparaterna hemma hos
folk visades inspelade klipp från olika länder där UNICEF arbetar
för "varenda unge". Som ni kanske förstår satt jag inte nere vid
VIP-borden utan bland publiken på läktarna. Även om ingen
servade mig och bonussyrran med vin så hade vi väldigt trevligt.
Kvällen avslutade vi med att åka hem till henne och spela alfapet
med hennes sambo och dricka lite vin. På lördagen gick jag i lite
butiker innan jag tog tåget hem igen.

Jag var nöjd med mitt besök i Stockholm och tror även UNICEF
var nöjd med galan. De fick nämligen in närmare 40 miljoner kronor
och hela 28 500 nya världsföräldrar (vilket var rekord).
Pengar som behövs för att skapa en bättre värld för oss alla.

Nu är bloggen igång igen

Efter nästan ett års uppehåll har jag beslutat mig för att börja blogga igen. Jag har inte som avsikt att redogöra allt som hänt sedan jag skrev här sist. Detta då det hänt en massa saker i mitt liv och det är hemskt svårt att summera ett helt år på bara några enstaka rader.

En anledning till att jag slutade blogga var att jag helt enkelt inte hann med. Förr skrev jag både för min egen och mina läsares skull. Nu kommer jag enbart att skriva för att jag tycker det är kul och är det någon som läser mina inlägg (och kanske skriver en kommentar) ser jag det som bonus. Det må låta själviskt, men hädanefter kommer jag enbart att blogga för min egen skull, utan att känna några måsten eller krav. Min ambition är att skriva om min vardag och bloggens fokus kommer därför att ligga på nutiden dvs. här och nu. Jag kommer i första hand att skriva om händelser jag varit eller kommer vara med om. Bloggen kommer förmodligen även fungera som ett bollplank, där jag kan skriva av mig och jag kommer därför även blogga kring mina tankar och funderingar.

Jag har under det senaste året fått möjlighet att lära mig otroligt mycket om mig själv. Detta har varit en spännande och lärorik, om än jobbig resa. Den har inneburit att mitt liv tagit en helt ny vändning. Till exempel har mitt självförtroende ökat avsevärt liksom självrespekten. Idag vet jag vem jag är och kan vara stolt över det. Givetvis skulle jag vilja ändra vissa händelser och skeenden i mitt liv. Däremot skulle detta innebära att jag inte är den jag är då våra upplevelser och erfarenheter till stor del formar vilka vi är.

Vi måste helt enkelt möta situationen som vi faktiskt befinner oss i, inte den vi skulle vilja vara i eller den som vore mer rättvis eller bekväm och göra det bästa av situationen. Livet handlar i stor utsträckning om att balansera egna önskemål samt dina egna och andras krav. Detta för att kunna skapa tydliga mål och göra det som krävs för att uppnå dem eller åtminstone närma sig målen, som helst inte ska vara omöjliga och svåra att uppnå. Jag anser att fler och fler människor bör ställa sig frågan: vad vill jag uppnå med mitt liv och hur kan jag nå dessa mål? Detta för att en dag faktiskt kunna uppnå sina mål och få se resultat. På så vis skulle många människor kunna förbättra sin livskvalité.

Ett av mina stora mål här i livet var att en dag kunna åka till Afrika. Detta har varit en dröm som påverkat en stor del av mitt liv t.ex. vad gäller val av utbildning, men även hur jag valt att leva då jag sparat pengar för detta ändamål. I mars år 2008 besökte jag den afrikanska kontinenten för första gången och Afrika målet är således uppnått. Däremot har jag alltid drömt om att få resa till Afrika med Rosa bussarna och nu har jag även tagit första steget i riktning att uppnå även detta mål. Jag har nämligen anmält mig till Rosa bussarnas 8,5 veckors resa från Sydafrika till Kenya och resan påbörjas i november 2009. Jag vill dock poängtera att målen som vi sätter upp ska gå att uppnå och med fördel innehåller flera delmål. Detta då vi annars kommer lägga ner tid och kraft på något som vi kanske aldrig kommer att nå, vilket snarare skapar olycka och bekymmer än livsglädje.

Samtidigt som jag fått lära mig en massa om mig själv har jag även lärt mig mycket om andra människor. Ett exempel är att vi människor tenderar att försöka göra så mycket som möjligt på kort tid. Detta leder ofta till att vi känna oss effektiva och nyttiga (behövda). Däremot är det sällan vi stannar upp och kan glädja oss i det vi gör, då vi hastar fram. Vi är med andra ord experter på att utnyttja tiden och fylla den med så mycket som möjligt, men istället för att vara tidseffektiva borde det inte bättre om vi gör en sak i taget och är närvarande i stunden för att kunna njuta av den? Det är inte lätt att förändra beteende, vilket jag som socialantropolog borde veta, men det går bara man vill.

Att vara effektiv har för mig fått en ny innebörd, då jag istället för att göra så mycket som möjligt försöker göra det som fungerar och samtidigt försöker njuta av det. Genom att vara närvarande i stunden kan vi njuta av det vi gör även under processens gång och inte enbart sträva efter att nå resultat för att därefter kunna njuta av det som annars är fallet. Nu låter jag säkert som en filosof, men jag finner det väldigt intressant vad lite beskrivningar, observationer och framförallt deltagande kan ha för inverkan på våra liv.

Nu har jag sparkat igång min blogg igen, något som jag tänkt göra länge och det känns bra. Faktum är att det känns kul att skriva igen och det är väl så det ska vara på en blogg?